Den som lider av inkontinens kan behöva hjälpmedel som gör att man slipper oroa sig i lika hög grad för om man ska läcka urin.

Det finns flera inkontinensskydd för män och kvinnor. Dessa skyddar mot olika typer av urinläckage och finns i olika former samt storlekar för att de ska sitta så bra som möjligt. Hos uroterapeuten, läkaren eller distriktssköterskan kan du få hjälp med att prova ut rätt skydd, oftast är dessa engångsskydd men det finns även skydd som kan tvättas och användas flera gånger. För mindre läckage finns kalsonger och trosor med inbyggt inkontinensskydd. Det finns också så kallade hygienunderlägg som kan läggas på stolar och i sängen för att skydda underlaget. Även dessa finns både som engångs- och flergångsskydd. Inkontinensskydd som förskrivs där utredning visat ett varaktigt behov, är ofta gratis för den enskilde patienten.

Inkontinensskydd för kvinnor
Om du lider av ansträngningsinkontinens finns det flera alternativ skydd, bland annat en liten plugg av silikon som kan föras in i urinröret. Pluggen tas ut när man ska kissa och därefter sätter man in en ny. Pluggen är mjuk och har en liten ballong i tippen som ska hålla den på plats.

Kontinensbåge är ytterligare ett alternativ för kvinnor med ansträngningsinkontinens. Kontinensbågen är till för att stötta urinröret så att du inte läcker. Bågen är mjuk och blötes upp innan den förs in i slidan med hjälp av en införingsstav och tas ut på samma sätt som en tampong, genom att man drar i ett snöre.

Inkontinensskydd för män
Det finns flera inkontinensskydd som särskilt utformats för att passa män. De skyddar om du skulle läcka urin eller kissa på dig. Ett exempel på hjälpmedel är urindroppsamlare eller uridom. Den påminner om en kondom men har ett rör i tippen som urinen kan passera igenom. Uridomet är kopplat till en urinuppsamlingspåse som fästs på benet och töms vid behov.

En kateter är ett tunt rörformigt instrument som förs upp i urinblåsan via urinröret och gör att blåsan kan tömmas på urin. Patienter som har kateteter konstant får sin utbytt var tredje månad. I vissa fall kan man även sätta in en kateter direkt i blåsan. Öppningen sitter då någon centimeter ovanför blygdbenet. Denna variant kallas suprapubisk kateter, blåsfistel eller cystostomi. Man kan även ha en tappningskateter som man själv för in i urinblåsan några gånger om dagen och på så vis tömmer blåsan. Denna metod kallas intermittent kateterisering och förkortas R.I.K.


Astellas Pharma AB, Box 21046, 200 21 Malmö, Tel. 040-650 15 00, Fax 040-650 15 01, www.astellas.se, info.se@astellas.com, 
Sidkarta | Policy för cookies | Villkor och regler för användning | Policy för integritet på webbplatser