image_stress
Besvär

Stressinkontinens - även din blåsa kan bli stressad

Stressinkontinens är den vanligaste formen av inkontinens, och drabbar främst kvinnor i övergångsåldern.

Om du har svårt att hålla tätt när du tränar, lyfter tungt, hoppar eller hostar, kan det bero på stressinkontinens - eller "ansträngningsinkontinens", som det ofta kallas.

Ibland kan det komma ett par droppar urin i byxorna. Många vågar inte prata om problemet utan lider i det tysta. Men det finns hjälp att få.

Kvinnor drabbas oftare

Stressinkontinens är vanligast hos kvinnor. Muskler och bindväv som normalt stödjer blåsan och urinröret, och därmed förhindrar urinläckage, kan bli slappa efter en graviditet. I samband med förlossningen kan bäckenbotten eller nerverna till genitalierna skadas. Det kan leda till stressinkontinens.

 

Stressinkontinens:

  • avser ofrivillig urinering i samband med fysisk ansträngning
  • visar sig som läckage av i regel små mängder urin vid hostning, nysning och liknande
  • behandlas med livsstilsändringar, bäckenbottenträning och/eller operation.

 

Hos män kan problemet uppstå efter t.ex. en prostataoperation, där ringmusklen runt urinröret har skadats. Muskler blir även svagare med åldern. När vävnaden som håller blåsan på plats blir svagare skapas ett tryck på blåsan. Även de muskler som sitter runt urinröret och ska hålla tillbaka urinen i blåsan kan bli svagare med åldern. Det ökar risken för att få problem med läckage och akuta urinträngningar.

Så skyddar du dig mot inkontinens

Lider du av inkontinens kan du behöva hjälpmedel, så att du slipper oroa dig så mycket för att kissa på dig. Det finns olika varianter av inkontinensskydd för både män och kvinnor. De skyddar vid olika typer av läckage, och finns i flera olika former och storlekar så att de ska sitta så bra som möjligt. Du kan få hjälp med att prova ut rätt skydd hos din läkare/uroterapeut eller sjuksköterska. De flesta skydd är för engångsbruk, men du kan även få skydd som kan tvättas och användas flera gånger. Vid mindre läckage kan du använda underkläder med inbyggt inkontinensskydd.

Det finns även så kallade hygienunderlägg som kan läggas på stolar och i sängen för att skydda underlaget. Dessa finns både för engångs- och flergångsbruk. Läkarordinerade inkontinensskydd är ofta gratis för patienten.

Inkontinensskydd för kvinnor

Det finns flera olika varianter av skydd om du har stressinkontinens. Det finns en liten propp av silikon som förs in i urinröret. Den tas ut när man kissar, och därefter för man in en ny propp. Den är mjuk och har en liten ballong i toppen som håller den på plats. Det finns även en inkontinenstampong som aktivt stödjer blåshalsen. Den förs in i slidan med hjälp av en applikator, och dras ut genom att man drar i ett snöre, precis som med en tampong.

... och för män

Det finns absorberande inkontinensskydd/-blöjor som är speciellt utformade för män. De skyddar om man skulle läcka urin eller kissa på sig. Ett exempel på hjälpmedel är en urindroppsamlare, även kallad uridom. Den påminner om en kondom, men har ett rör i änden som urinen kan passera igenom. Uridomen är kopplad till en påse som fästs på benet och töms vid behov.

En kateter är en tunn, rörformad plastslang som förs upp i blåsan genom urinröret, och ser till att blåsan kan tömmas på urin. Patienter som har kateter hela tiden får den utbytt var tredje månad. I vissa fall kan man sätta en kateter direkt in i blåsan via magen. Öppningen sitter då ett par centimeter över blygdbenet. Denna variant kallas för en suprapubisk kateter eller cystostomi. Man kan ha en tömningskateter som man själv för in i blåsan ett par gånger per dag, och på så sätt tömma blåsan. Denna metod kallas för Ren Intermittent Kateterisering (RIK).