Varför kissar jag så ofta?

Har du täta urinträngningar, går på toaletten ofta och kanske ändå kissar på dig? I så fall kan du ha så kallad överaktiv blåsa (OAB). Du behöver inte ha alla symtom för att få diagnosen. Läs mer här.

Vad innebär överaktiv blåsa (OAB)?

Överaktiv blåsa kan bero på störningar i nervsignalerna mellan hjärnan och urinblåsan vilket leder till att den drar ihop sig oftare än vad den borde. Blåsan kan inte slappna av utan blir istället överaktiv, vilket innebär att den kan skicka signaler om att det är dags att gå på toaletten även om du precis kissat. Detta leder till att du måste springa på toaletten ofta. Läs mer här.

Kan både kvinnor och män drabbas av OAB?

Det finns en föreställning om att inkontinens och urinvägsproblem skulle vara kvinnobesvär. Så är det inte. Problemet är lika vanligt bland män som bland kvinnor. Till exempel räknar man med att ungefär 17 % av alla över 40 år i Sverige lider av problem med en överaktiv blåsa. Detta motsvarar cirka 800 000 personer. Du är med andra ord långt ifrån ensam. Läs mer här.

Kan man behandla OAB och inkontinens med läkemedel?

Överaktiv blåsa, det vill säga trängningar med eller utan urinläckage, är ett problem som kan behandlas med hjälp av både livsstilsförändringar och läkemedel. Behandling med läkemedel är aktuellt främst vid trängnings- och blandinkontinens där blåsträning inte gett effekt. Om du står i begrepp att behandlas med läkemedel är det viktigt att du och din läkare noggrant går igenom olika behandlingsalternativ samt vad du kan förvänta dig utav dem. Läs mer här.

Vad kan jag göra åt mina besvär på egen hand? 

Det finns både små och stora saker som kan påverka dina urinvägsbesvär. Att säkerhetskissa (till exempel innan man lämnar hemmet eller sätter sig i bilen) bör undvikas, eftersom det resulterar i ett frekvent och onödigt tömmande av blåsan. Ett annat sätt för att hålla blåsan lugn är att tänka på vad man dricker – fruktjuicer, kaffe, te och alkohol kan till exempel reta urinblåsan. Läs mer här.

Finns det något samband mellan graviditet och inkontinens?

Under en graviditet så finns det en ökad risk för allmän försvagning av bäckenbottenmuskulaturen på grund utav graviditetshormonerna. Dessutom finns det ett ökat tryck nedåt, som kan öka risken för både trängningar och läckage. För att veta exakt vad dina besvär beror på och vilken hjälp du behöver så rekommenderas du uppsöka vården. Boka en tid antingen hos en gynekolog eller på din vårdcentral. Läs mer här.

Jag är rädd för att göra en del saker, som att träna och leka med mina barn. Dessutom läcker jag om jag hostar. Vad kan jag göra? 

Du ska inte behöva vara rädd för att göra vardagliga saker. Det bästa du kan göra är att ta kontakt med din läkare för att diskutera din rädsla. Boka ett besök där du endast lyfter dina blås- och inkontinensbesvär. Förbered dig inför besöket och ge olika konkreta exempel på när du har haft besvär. Desto mer information du ger läkaren desto bättre förståelse får läkaren för just din typ av besvär – och därmed också för vilka alternativ som är relevanta för dig. Läs mer här.

Jag vaknar flera gånger på nätterna för att gå på toaletten, vilket stör  både mig och min partner. Vad kan jag göra för att slippa detta?

Personer som lider utav nykturi (som behovet av att springa på toaletten på natten kallas) upplever ofta att det största problemet är den störda sömnen. Detta drabbar både den som lider av nykturi och partnern, och kan ge koncentrationssvårigheter även under dagtid om besvären blir för stora.
Det finns olika saker att tänka på kring vad du själv kan göra för att förebygga nattliga toalettbesök, både livsstilsförändringar och träning av blåsan och bäckenbottenmuskulaturen.

Om du redan provat detta utan önskat resultat rekommenderas du att boka en tid till vården för att gå igenom dina problem med en läkare. Tillsammans kan ni prata om olika aktuella alternativ för att förbättra din livssituation och minska ditt behov av att gå upp flera gånger på natten. Läs mer här.

Hur kommer mitt liv att se ut om jag inte gör något åt mina problem, kommer det att bli bättre av sig själv eller kommer det förvärras? 

Om du bokar ett samtal till en läkare så kan ni tillsammans gå igenom din specifika situation och diagnos. Utifrån det kan läkaren ge dig korrekt information och alternativ som passar för dig. Läs mer här.

Jag har redan varit hos en läkare, men upplevde inte att jag blev trodd. Vad gör jag nu?

Du som patient har rätt att be om en second opinion hos en annan läkare, antingen på samma läkarmottagning eller genom att boka tid till en annan mottagning. Vi har fritt vårdsök i Sverige och du som patient har rätt att bli bra bemött.

Det du kan göra själv för att säkerställa ett bra möte med vården är att boka en särskild tid enbart för dina blås- och inkontinensbesvär. Tänk på att i förväg fundera ut och förbereda dig på vad du vill säga. Om det underlättar så kan du skriva ner dina upplevelser, frågor och besvär i förväg och ta med på besöket för läkaren att läsa. Läs mer här.

Kan kvinnor träffa urologer?

Ja, även kvinnor kan få hjälp hos en urolog. Kvinnor med symtom från urinvägarna går många gånger till sin gynekolog som också har utbildning för att ta hand om vanliga sjukdomar i nedre urinvägarna, därför förknippas urologer ofta med manliga sjukdomar. Läs mer om vad som händer hos en urolog här.

Påverkas sexlivet av överaktiv blåsa?

Överaktiv blåsa och inkontinens påverkar oss på många olika plan i livet. Något det inte talas om så ofta är sexualiteten. Det är väldigt vanligt att problem med blåsan påverkar sexlivet negativt. Hos vissa kanske lusten försvinner helt medan det hos andra finns en föreställning om att partnern inte vill. Det är därför viktigt att prata öppet om dina rädslor med den du lever ihop med. 
Ett problematiskt sexliv är en anledning så god som någon för att ta mod till sig och våga söka hjälp för sina besvär. Det är onödigt att lida i det tysta när det finns hjälp att få! Läs mer här.

Jag har förstått att man kan träna sin blåsa. Hur gör jag då? 

Syftet med blåsträning är att öka blåsans kapacitet genom att försöka hålla kvar urinen så länge som möjligt och kontrollera tömningen. Blåsträning är ett exempel på behandlingsformer vid besvär med trängningar och sker med stöd av specialutbildad sjukgymnast eller uroterapeut. 



I broschyren Blås- och bäckenbottenträning har vi samlat ingående och lättillgänglig information anpassad efter olika former av inkontinens. Ladda gärna ner broschyren och läs mer här.

Finns det särskilda inkontinensskydd för kvinnor och män?

Ja, det finns flera inkontinensskydd för både män och kvinnor. Dessa skyddar mot olika typer av urinläckage och finns i olika former samt storlekar för att de ska sitta så bra som möjligt. Hos uroterapeuten, läkaren eller distriktssköterskan kan du få hjälp med att prova ut rätt skydd, oftast är dessa engångsskydd men det finns även skydd som kan tvättas och användas flera gånger. Här kan du läsa närmare om några olika sorters skydd.

Hur går en operation till?

För kvinnor som drabbas av ansträngnings- eller blandinkontinens är operation en möjlig behandling. Det är idag ett ganska litet ingrepp som sker under lokalbedövning. För män finns det idag flera metoder för att behandla godartad prostataförstoring. Vid operation tas en del av den förstorade körtelvävnaden bort från prostatan via urinröret. Är prostatakörteln mycket förstorad kan man i sällsynta fall tvingas operera via buken. Prata med din läkare om du vill veta mer om en operation är aktuell för dig, och läs gärna om de olika operationerna här.

Varför tömmer sig inte min blåsa helt när jag går på toaletten?

I de fall det inte går att tömma urinblåsan helt och hållet brukar man tala om tömningsbesvär. Den vanligaste orsaken till problemet hos män är en förstorad prostata eftersom den gör att urinrörets motstånd ökar. Läs mer om orsaker till besvären här.

Det händer att jag har urindroppar i mina underkläder. Vad beror det på?

Att få några droppar urin i trosan eller kalsongerna efter ett toalettbesök brukar kallas för efterdropp. Det uppstår när urin stannar kvar i urinröret efter att man kissat. Läs mer om efterdropp här.

Hur fungerar egentligen urinvägarna? 

Urinblåsans uppgift är dels att lagra urin och dels att tömma urinen när blåsan är full. Blåsväggen är elastisk och töjs ut allt eftersom urin rinner till från njurarna. Där urinblåsan övergår till urinröret finns två muskler, en inre och en yttre. Dessa sluter åt om urinröret. Den inre muskeln kan vi inte kontrollera men den yttre styrs av hjärnan. Läs mer om hur urinvägarna fungerar här.

Jag undrar om jag har en överaktiv blåsa. Kan jag testa mina besvär på egen hand? 

Ja, eftersom det ibland är svårt att exakt förklara hur man har det finns det ett test som hjälper din läkare att förstå din situation – och gör det lättare för dig att prata om problemet. Gör testet här.



Du kan också testa att använda appen UroLog. I den kan du logga dina dryckesvanor, toalettbesök, eventuella läckage och ditt mående direkt i telefonen. Appen sammanfattar sedan loggarna i konkreta siffror och diagram vilket ger en tydlig bild av problemets omfattning och karaktär – och gör det enklare att prata med sjukvårdspersonalen om problemet. Läs mer om appen här.

Var kan jag få tag i mer information om OAB och inkontinens? 

Här på blåsan.se kan du till exempel beställa broschyrer med patientinformation och blås- och bäckenbottenträning, för både män och kvinnor. Materialet är kostnadsfritt och går även att ladda ner som pdf:er. Allt material hittar du här.
Astellas Pharma AB, Box 21046, 200 21 Malmö, Tel. 040-650 15 00, Fax 040-650 15 01, www.astellas.se, info.se@astellas.com, 
Sidkarta | Policy för cookies | Villkor och regler för användning | Policy för integritet på webbplatser